Vanliga frågor om import och export i Storbritannien

SKATTEPLIKTIG VIKT: ATT NAVIGERA I BERÄKNINGAR AV KVOTER

F: Hur fastställer man den skattepliktiga vikten baserat på förhållandet mellan volym och vikt i transportofferter?

S: Både nationella och internationella transporterbjudanden baseras på förhållandet ”vikt/volym” för att beräkna rätt kostnad, vilket leder till vad vi kallar den skattepliktiga vikten. Det verktyg som gör det möjligt att korrekt fördela fraktkostnaden är den så kallade ”kvoten”.

Låt oss börja med en enkel princip för att bättre förstå fallet: en lastbil full med hö (mycket skrymmande) väger bara några ton jämfört med fordonets totala lastkapacitet (24 ton). I ett sådant fall skulle varornas faktiska vikt inte täcka de uppkomna transportkostnaderna.

Hur fastställer vi då den korrekta räntan i ett liknande fall? En påhängsvagn med en lastkapacitet på 24 000 kg har en lastvolym på ca 80 m³, en flaklängd på 13,60 meter och kapacitet att stuva 34 pallar (80×120 cm) eller 32,64 m² (1 EUR-pall har en yta på knappt 1 m²).

Beräkningen är som följer:

• 24 000 kg / 80 m³ = 300 kg (1 m³ = 300 kg)
• 24 000 kg / 13,6 m = 1764 kg (1 m flak = 1764 kg)
• 24 000 kg / 34 pallar = 705 kg (1 m² eller 1 EUR-pall = 705 kg)

Det finns dock vissa erbjudanden med ett annat förhållande, t.ex. 1m³ = 200 kg. Offerter som dessa kan verka attraktiva men döljer ofta – av de skäl som nämns ovan – dyrare priser. Det finns också fall där förhållandet per m² eller per pall inte tillämpas, vilket ofta missgynnar kunden, som faktureras för fraktkostnaden.

Varför betala för 7 löpmeter när det efter en detaljerad analys av leveransen bara är 6 löpmeter som faktiskt är upptagna? Det innebär en besparing på en meter som inte skulle utnyttjas. I detta fall är priset per m² eller per pall mer lämpligt. Det bör noteras, för att undvika missförstånd, att ju fler nyckeltal som redovisas i erbjudandet, desto större (i termer av besparing) blir fördelen för kunden.

För ”out of gauge”-varor, som inte uppvisar enhetlighet och standarder när det gäller förpackningar, nämns ”linjära meter” i erbjudandena. Detta bygger på den enkla principen att det utrymme som upptas av en viss sändning jämförs med den maximala längd som upptas.

Det kan dock hända att paketet har en längd som genererar ett linjärt meterpris, men att dess bredd och vikt gör det möjligt att lasta andra varor som placeras bredvid. Detta i syfte att optimera transporterna och därmed spara pengar åt kunden. Även i detta fall är det lämpligare att tillämpa priset per kvadratmeter (m²).

För fullständighetens skull måste vi betona att det ibland kan finnas undantag, till exempel på grund av vikt eller form, som gör att paketen måste placeras på samma avstånd på fordonet för att garantera säkerheten under transporten (linjärt meterpris).

I den komplexa transportvärlden har allt en exakt logik mellan vad som transporteras och den volymetriska vikt som genereras. Av denna anledning måste förhållandena vara proportionerliga mellan dem, där en m³ har en koefficient som är proportionell mot m² respektive mot linjärmätaren; allt jämfört med den högsta tillåtna vikten för fordonet.

Med hjälp av priset per m² eller pall, eller snarare det faktiska utrymmet på ett fordon, kan mer riktade beräkningar av skattepliktig vikt erhållas och besparingen är påtaglig jämfört med ett fast pris per meter flak.

Ett annat fall är om det finns lösa kartonger som kan staplas ovanpå varandra, där förhållandet per m³ skulle vara mer konkurrenskraftigt.

Sist men inte minst, erbjudanden baserade på faktisk vikt (utan kvoter) som innebär risker för både leverantören, som skulle tvingas höja priset inom kort, och för kunden, som skulle kunna betala för mycket frakt när avgiften beskattas på faktisk vikt.

Genom att förstå ”förhållandena” kan man bättre förstå de olika fallen av genererade fraktpriser.

Be om information och uppdateringar om dina priser från en av våra specialister; vi kommer gärna att ge dig bästa råd!